Yttrande över Nationella riktlinjer astma/KOL

Riksförbundet HjärtLung lämnar följande synpunkter gällande Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Riksförbundet HjärtLung har valt att lämna utlåtande främst om rekommendationerna som berör KOL, vilket är mest relevant utifrån förbundets medlemmars intressen.

Sammanfattning

• Riksförbundet HjärtLung välkomnar de nationella riktlinjerna för astma och KOL och ställer sig positivt till att de centrala rekommendationerna inkluderar diagnostik, interprofessionell samverkan, rökstopp, träning, läkemedelsbehandling, utbildning, egenvård, symtombedömning, hjärtsviktsutredning och återbesök.

• Riksförbundet HjärtLung anser att de nationella riktlinjerna utgör en bra rekommendation för hur godtagbar miniminivå för astma- och KOL-patienter ska se ut. Förbundet gör även bedömningen att det fortsatta arbetet med implementering kommer att bli avgörande huruvida riktlinjerna får önskad effekt och uppmanar Socialstyrelsen att specificera när utvärderingen av följsamhet baserat på indikatorer kommer att genomföras.

• Riksförbundet HjärtLung är förvånat att preventiv vård endast nämns som kompletterande kunskapsstöd med hänvisning till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och att riktlinjerna inte innehåller vad som kännetecknar en bra rökavvänjning.

• Riksförbundet HjärtLung önskar att de nationella riktlinjerna på ett tydligare sätt klargör hur stödet för rökstopp på en miniminivå bör se ut för att ytterligare bidra till att minska ojämlikheten vid rökavvänjning, t.ex. genom att inkludera rekommendationerna från de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder.

• Vikten av träning är väl belyst i riktlinjerna, men förbundet önskar en mer utförlig specificering av hur ofta en KOL-patient förväntas ägna sig åt konditions- och styrketräning för att på så sätt vägleda vården och ytterligare understryka vikten av motion.

• Riksförbundet HjärtLung önskar att riktlinjerna ska inkludera samma möjlighet för närstående till KOL-patienter att ta del av patientutbildningen som för föräldrar till barn med astma.

• Riksförbundet HjärtLung anser att det går för lång tid mellan uppdateringarna av de nationella riktlinjerna för astma- och KOL. Föregående riktlinjer publicerades 2004 och förbundet ser ingen anledning till att det ska behöva gå så lång tid mellan uppdateringarna.
Övergripande synpunkter

Diagnostik vid misstänkt KOL

Socialstyrelsen skriver att hälso- och sjukvården bör erbjuda en FEV1/FEV6-mätning till personer som röker eller har rökt och som dessutom har eventuella andningssvårigheter, för att rutinmässigt identifiera dem som behöver vidare och en mer grundlig utredning.

Riksförbundet HjärtLung har uppfattningen att rutinmässig FEV1/FEV6-mätning i stor utsträckning kommer att bidra till att hitta och i längden diagnosticera fler astma- och KOL-patienter. Förbundet vill påpeka vikten av att informera berörda professioner om att FEV1/FEV6-mätning inte är en ersättning för dynamisk spirometri utan bör ses som en indikator inför vidare utredning, säkerställning av diagnos och framtida behandlingsalternativ.

Interprofessionell samverkan

Riksförbundet HjärtLung delar Socialstyrelsens bedömning att multiprofessionella insatser är betydelsefulla för att på bästa sätt erbjuda astma- och/eller KOL-patienter bästa tänkbara vård.

Vidare anser förbundet att det är glädjande att riktlinjerna betonar patientens centrala roll i behandlingen och att all behandling sker i dialog med patienten i enlighet med den utvidgade informationsplikten gentemot patienter som uttrycks i Patientlagen (2014:821).

Rökstopp vid KOL

Riksförbundet HjärtLung delar Socialstyrelsens uppfattning om att rökstopp är den viktigaste åtgärden vid KOL och välkomnar att rekommendationen har tilldelats högsta prioritet. Samtidigt är förbundet förvånat att den preventiva vården och rekommendationer om olika metoder för stöd till att sluta röka nämns som kompletterande kunskapsstöd och inte är en central del av avsnittet om rökstopp.

Socialstyrelsen nämner vidare att de lokala variationerna för hur stöd till att sluta röka bedrivs är stora och av skiftande kvalitet. Just därför menar Riksförbundet HjärtLung att det är viktigt att ha med vad som kännetecknar en bra rökavvänjning för att motverka ytterligare ojämlikheter inom sjukvården. Stödet till patienter behöver ses över, förändras och riktlinjerna måste tydliggöra vad som förväntas av vården.

Träning vid KOL

Vikten av träning och mätning av fysisk kapacitet är väl belyst i riktlinjerna, om än ospecificerad i jämförelse med liknande nationella riktlinjer gällande t.ex. hjärtsjukvård. Riksförbundet hade välkomnat att det på ett tydligare sätt klargörs hur ofta en KOL-patient bör ägna sig åt konditions- och styrketräning för att ytterligare vägleda sjukvården att ge KOL-patienter bästa möjliga vård.

Utbildning, behandlingsplan och egenvård

Riksförbundet HjärtLung delar Socialstyrelsens uppfattning om vikten av en skriftlig behandlingsplan i kombination med utbildning och möjlighet till egenvård. Förbundet är också av uppfattningen att detta är ett allt för ofta förbisett område inom sjukvården och att kroniskt sjuka patienter i Sverige i allt för liten utsträckning erbjuds proaktiva kontakter mellan besöken för att ytterligare uppmuntra patienter till att genomföra livsstilsförändringar genom egenvård.

I sin remissversion betonar Socialstyrelsen vikten av att familjer med barn som har astma inkluderas i patientutbildningen och rekommenderar att hälso- och sjukvården erbjuder utbildning i grupp till föräldrar. Riksförbundet HjärtLung delar uppfattningen att det är viktigt att närstående får vara delaktiga i patientens utbildning och uppmanar därför Socialstyrelsen att även inkludera samma möjlighet för KOL-patienters närstående att ta del av patientutbildningen.

Nationella riktlinjer – periodicitet och implementering

Riksförbundet HjärtLung anser att det går för lång tid mellan uppdateringarna av de nationella riktlinjerna för astma- och KOL. Föregående riktlinjer publicerades 2004 och förbundet ser ingen anledning till att det ska behöva gå så lång tid mellan uppdateringarna.

Riksförbundet hyser förhoppningen att Socialstyrelsen i större utsträckning kan hålla befintliga rekommendationer aktuella genom kontinuerliga uppdateringar istället för att riskera att riktlinjerna blir utdaterade och får mindre relevans och påverkan till gagn för astma- och KOL-patienter.

Förbundet gör även bedömningen att det fortsatta arbetet med implementering kommer att bli avgörande huruvida riktlinjerna får önskad effekt och uppmanar Socialstyrelsen att specificera när utvärderingen av följsamhet baserat på indikatorer kommer att genomföras.

Referenser:

1. Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL – Stöd för styrning och ledning – remissversion (2014) s.21
2 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL – Stöd för styrning och ledning – remissversion (2014) s.24
3 Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård – stöd för styrning och ledning – remissversion (2014) s.40
4 Vården ur patienternas perspektiv – jämförelser mellan Sverige och 10 andra länder, Vårdanalys (2014) s.11
5 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL – Stöd för styrning och ledning – remissversion (2014) s.32-33